Peter Hagström

Nils Peter Hagström. Fotografiet är förmodligen tagen strax innan avrättningen. Foto: Kristiandstads fängelse fotoarkiv (Landsarkivet, Lund) Jan Garpenhus

Nils Peter (Persson) Hagström (född den 25 november 1853 i Osby socken i Östra Göinge-död den 29 mars 1887 i Kristianstad) var en svensk artillerist och massmördare, även känd som Glimmingemördaren.

Hagström

Född som Nils Peter Persson i Osby socken 1853 som andre son till Pehr Björnsson och Nilla Persdotter. Han erhöll soldatnamnet Hagström när han tog tjänst som artillerist vid garnisonen i Kristianstad i slutet av 1870-talet. Efter att i förtid ha avbrutit sin tjänstgöring på regementet och rymt hem till sin moder inledde han sin karriär som brottsling genom ett flertal stölder.

Den 17:e december 1885 hade Hagström blivit frisläppt efter att ha suttit som fånge i Malmö Länsfängelse för stöld (tredje resan). Som person skall han ha varit, med dåtidens språkbruk, en vildsint och rå sälle. Bland annat existerar en berättelse om fängelseprästens besök hos Hagström när han satt och väntade på sin avrättning.

På grund av en längre stunds tystnad skall personalen direkt ha antagit att denne begått ytterligare ett mord, på fängelseprästen.

Morden i Glimminge

Berättelsen om Hagström och de fyra mord denne begick har klara drag av hämnd. Enligt uppgift skall han ha träffat sina mordoffer tidigare och ett av dessa skall ha orsakat att han åkte i fängelse. I samband med detta skall Hagström ha svurit att hämnas, vilket han också gjorde efter avtjänat fängelsestraff. Under natten 11-12 januari 1886 skulle tog han ut sin hämnd.

Då utförde han vad som i samtida media skulle komma att kallas Morden i Glimminge. Efter att ha tagit sig upp till Gliminge Gård i Östra Broby så knivhögg han Johannes Sonesson, dennes hustru Lovisa Thuresdotter och deras inneboendes barn. Han knivhögg även och misshandlade den inneboende Karolina Karlsson så illa att denne avled på sjukhus i Kristianstad tre dagar senare.

Efter utfört dåd tände han eld på huset och flydde han med häst och vagn som han stulit på mordplatsen. Han sökte gömma sig hos en bekant, vars fru istället angav honom när hon förstod vad Hagström gjort. Han greps vid halvsjutiden följande dag och skickades för att konfronteras med liken i Östra Broby och Glimminge.

Domen och avrättningen

Brottet som Hagström hade begått chockade omgivningen; framför allt när det gällde det besinningslösa våld ha hade utövat mot offren. Han ställdes inför rätta i Östra Göinge häradsrätt den 2 februari 1886 och rättegången varade ända tills maj månad.

Hagström blånekade hela tiden till att han skulle vara mördaren trots relativt övertygande bevisning (bl. a. hade han ett etui med fyra rakknivar, varav en blodig, på sig när han greps och flera personer knöt honom till brottsplatsen). Vid upprepade tillfällen krävde han att bli frisläppt då han menade att han inte hade något med morden att göra.

Han kom senare att erkänna brotten för missionären Carl Andersson, men aldrig i en rättssal. Brotten resulterade i att han dömdes till döden. Den 29 mars 1887 avrättades Hagström på Kristianstad Länsfängelses borggård av skarprättaren för Jönköping/Vadstena, Per Steijnech. Detta var dennes sista avrättning innan han emigrerade till Amerika med sin fru och den första han utfört sedan den illa omtalade avrättningen av Konrad Tector den 18 maj 1876.

Källa:  Wikipedia, den fria encyklopedin.

 Referenser

• Snällposten Sydsvenska Dagbladet 18 januari 1886 (Morden i Gliminge)

• Nyaste Kristianstadsbladet 3 februari 1886, Morden i Glimminge

• Carl Andersson och dödsdömde Hagström

• Än lever minnet av Glimmingemördaren besökt den 24 april 2007

• Snällposten Sydsvenska Dagbladet 13 januari 1886 (Morden i Glimminge)

• Nyaste Kristianstadsbladet 3 februari 1886, Morden i Glimminge

• Nyaste Kristianstadsbladet 3 februari, 17 mars, 2 maj 1886, Morden i Glimminge

• Nyaste Kristianstadsbladet 30 mars 1887, Glimmingemördarens avrättning

 Övriga källor

• Nyaste Kristianstadbladet 12, 16 januari 1886 och 30 mars 1887

• Dagens Nyheter 18 januari 1886

• Snällposten Sydsvenska Dagbladet 13, 18 januari 1886

• Norra Skåne - Än lever minnena av Glimmingemördaren - besökt den 8 mars 2007 17:52

• Dödsdömde Hagström och Carl Andersson - besökt den 8 mars 23:28
   

Än lever minnena av Glimmingemördaren

För snart 120 år sedan halshöggs han för sina dåd på fängelsegården i Kristianstad

GLIMMINGE

Nils Peter Hagström omnämns ofta som en av de kallblodigaste massmördarna i svensk historia. I slutet av 1880-talet mördade han fyra personer i Glimminge nordväst om Broby. I hans motiv fanns olycklig kärlek och vilt hämndbegär.

 Idag finns ingenting kvar av den lilla röda stugan där Karolina bodde med sina åldrande föräldrar Johannes Sonesson och Lovisa Tuvesdotter samt sin sjuåriga dotter.
– Jag kan inte säga exakt var stugan låg, men det var här någonstans, säger Joseph Brännborn och tittar sig omkring vid den lilla skogsvägen strax söder om Glimminge gård.

Som barn fick Joseph ofta höra den förskräckliga historien om Glimmingemorden.
– Min farfar Johan Nilsson var i 25-årsåldern när det hände. Han bodde i närheten eftersom han tjänade som dräng på Nordanå gård. Farfar var en god berättare och återkom ofta till morden som var en stor händelse i bygden på den tiden, förklarar Joseph.

Många år senare i början av 1990-talet fick Joseph verkmästare Alve Jönssons förtroende att bevara dokument och handling om Östanås historia.
– Bland pappren fanns Alves egen version om Glimmingemorden. Hans version är lite utbroderad och romantiserad men ger nog en ganska god bild av vad som hände, tror Joseph.

Enligt Alve Jönsson var ynglingarna Nils Hagström och Per Nilsson kära i samma flicka – Karolina i Glimminge. Karolina valde den präktige Per framför Nils som var känd som en småtjuv.

Nils tog värvning vid artilleriregementet i Kristianstad, men kunde inte glömma Karolina. När han fick höra att hon och Per skulle gifta sig försökte han få permission men nekades. Istället gav han sig iväg utan lov. Planen var att stoppa deras bröllop.

På den tiden straffades en soldat hårt som avvek från sin tjänst. Länsman och två poliser hittar snart Nils hemma hos hans gamla mor i en skogstorp utanför Osby. Han slås i bojor och under färden till Kristianstad fängelse passerar fångtransporten Per och Karolinas bröllopsfölje.

Per och Karolina får en liten dotter. Strax därpå omkommer Per i en olycka vid järnvägen där han arbetar. Karolina och hennes lilla flicka får bo hemma hos far Johannes och mor Lovisa i Glimminge.

I januari månad 1887 släpps Nils ur fängelset och han har bara en sak i sinnet – hämnd. Han beger sig mot Glimminge och knackar på i stugan hos Karolina och hennes föräldrar. Ingen av dem känner igen honom och under falskt namn ber han om att få betala för mat och husrum i stugan.

Efter maten på kvällen går Karolina och dottern och lägger sig liksom far Johannes. Mor Lovisa sitter uppe ett tag för att prata med den inackorderade mannen. Hon berättar bekymrat om dottern som sörjer sin man så djupt.
– Per var en präktig man som varken söp eller rökade. Han arbetade hårt för att kunna skaffa sig och sin familj

Källa: Joseph Brännborns
 

FOTO: KATARINA BEXELL

Joseph Brännborns farfar Johan Nilsson berättade ofta den förskräckliga historien om Glimmingemördaren Nils Peter Hagström för honom när han var liten. – Farfar var 25 år när det hände och tjänade som dräng på Nordanå gård inte så långt från brottsplatsen, berättar Joseph.